Kände för ett inlägg!

I dag kände jag verkligen för att skriva ett inlägg här. För mig går det framåt med skolan. Efter en godkänd c-uppsats är det bara slutpraktiken kvar som dessvärre kommer befinna sig i Hudiksvall. Det blir så att jag kommer bo där mesta dels av tiden. Dagmatten vi hade till Niilo fick förhinder nu och det känns ju skitjobbigt! Inte troligt att vi kommer hitta någon som vi litar på som kommer vilja ha Niilo. Attans! Hur ska detta lösa sig? Vi får pyssla så mycket det går, är egentligen bara 4 dagar i veckan jag kommer vara borta, men det är kvällspromenaderna som kommer bli svåra eftersom Nicklas inte kan lämna barnen själv hemma. Hur typiskt är inte detta? Jag får åka hem så ofta det går och vi får uttnyttja släkt och vänner i den mån som det går även om det verkar som att många inte vill/kan hjälpa.

Niilo mår iaf utmärkt. Det m'rks verligen att han börjar bli lite äldre. Lugnat ner sig mycket. Vi var precis ute på en cykeltur i spöregnet och han älskar att cykla! Vi brukar ge oss ut några ggr i veckan och han är så duktig. Älskar när han travar bredvid mig och ser sådär lycklig ut! Tungan hänger och ögonen lyser. Hi hi.

Jag upptäckte dessutom att de börjat sälja färskfoder i en butik nära oss, vilket är kanon! Niilo älskar det! Han har varit kinkig med maten den sista tiden, men nu får han hälften färskfoder och hälften torrfoder och han äter med god aptit och står t.om. och kollar när jag gör ordning maten, det var länge sedan! :)

I går var vi på VIP-kväll på en djuraffär här i närheten och de hade 40 % rabatt på Foolee, som är en pälsfällningskarda som tar bort "död" underpäls. SKITBRA! Överlycklig och den är så lättanvänd och fungerar verkligen toppen på Niilo. Bra i sådana här tider när vinterpälsen ska bort även om jag inte märkt att Niilo fäller så mycket än? sedan blev det lite torkad vom o.s.v. till belöning.

Hundmöten fungerar fortfarande sådär, Niilo älskar fortfarande alla hundar men människor skvallrar han superbra på. Jag håller ribban där ett tag och belönar massor när han skvallrar på hundar på långt håll. :) Egentligen bryr han sig inte om människor men jag blir glad ändå när han skvallrar på dem. Bilar kan han också skvallra på ibland på egent initiativ, har inte lärt honom det alls egentligen. Samma med cyklister och springande barn. Fast de kanske räknas som människor de också. Fast med lite svårare störning kanske.

Vi har även hunnit med en tripp till fjällen för två veckor sedan. Niilo var självklart också med. Mys!



VÅÅÅÅÅÅR! Härligt i solen tycker Niilo.



Gosigt med yngsta i flocken. ;) MysNiilo....

Slut på det roliga....

Som ni märker skriver jag inte blogg mer, kommer nog inte göra det mer heller. Iaf inte på just denna blogg. Jag har slutat läsa andra bloggar också och jag brukar tröttna på att blogga. Träningslägret gick hur bra som helst, så stolt över Niilo som kunde träna och hålla fokus på oss nästan hela tiden trots massor av hundar runt om. Jag märker att han börjar mogna regält, för varje dag går det framåt. Han älskar att leka, busa, träna och så på samma sätt men han har blivit mer självsäker tror jag. Underbara hund, han har gett oss många utmaningar men det var ju sådana vi ville ha och på något konstigt sätt vill jag alltid ha mer. Jag ser fram emot många år tillsammans med honom Ha det bra där ute, ta hand om Er själva. Bli inga bittra hundägare som vill trycks ner andra utan ta vara på Er och eran hund, fokusera på det egna. Avundsjukan brukar lysa igenom... Bli heller inte en sådan som alltid ska ha fram sin hund till andra hundar, jag håller på att få spel på grannen. Sist fick jag stanna och vänta tills hon gått. Hon stod längre fram och väntade på oss, förstod inte varför jag stannade där borta. Hur jobbig!? Hennes hane är dessutom galen på Niilo, skäller och morrar. Nej tack! Nospussar från Niilo!